Långsegling

Här följer nu en rapport om mitt andra läger i sommar som frilufsare på Stora Kornö.
10 härliga dagar med härliga människor!

Dag 1: Stora Kornö - Jonsborg
Lägerdeltagarna har redan funnit varandra. Skrattar och tjoar för fullt. Jag och min frilufsarkompanjon packar ihop vad som känns som att vara hela friluftsförrådet och hela köket. Det är mycket som ska med ut och segla. Mat till 41 hungriga vargar (i en vecka), tält, stormkök, brandsläckare, extrasegel, liggunderlag och listan är ändlös. Tillslut är Puman lastad, överlastad, hon har säkert halverat sitt djup. Följebåten Ofelia bär även hon en hyffsat tung last. Deltagarna har packat in sig själva och sin packning i de 10 små giggarna som nu seglar ut hur hamnen i det strålande solskenet.
Vi har perfekt väder hela dagen och vinden är mycket förmånlig. Trots att det går ganska krabb sjö från flera dagars dyning utanför Islandsberg fixar våra seglare detta snyggt och samlat. Vi kör en halvvind/slör på kanske drygt 3 timmar ner till en av mina favoritöar, Jonsborg. Kalasbra tilläggningsplats trots ett grund en bit utanför, bra äng att slå upp tälten på, avskild matplats, badplatsen lämnar lite att önska med sin långgrunda vik men annars är allt toppen och fåren på ön mår prima.
Till middag vräker vi i oss hamburgare i stora lass.

Dag 2: Jonsborg - Stora Björnholmen - Hjältön
Efter en härlig frukost och morgonbad seglar vi upp genom strömmarna och in till St. Björnholmen för att äta lunch. När alla fått lite soppa och någon kanelbulle var i magen är det dags att ge sig av mot ännu okänt mål. Stegelholmen? Bårholmen? Hjältön?...
Till vår stora förbannelse har strömmen vänt och efter att många båtar varit nära at ställa sig på grund och efter att lägeransvarig Björn placerat sig själv på grundet och dykt efter fastkilade draggar är vi äntligen påpväg ut ur strömmarna efter 2,5 timmars frånläggning.
Mot kvällen avtar vinden och deltagarna gör mer eller mindre mediokra försök att ta sig fram på en halvt slör, halvt länsvindar. Somliga tröttnar och börjar ro. Alla ror.
Eftersom Stegelholmen är full av andra båtgäster, väljer vi att lägga till vid Hjältöns sydöstra strand. Deltagarna är rejält trötta när vi kommer fram. Men vi lyckas langa upp allt tillbehör till skogen, slå läger där och laga pyttipanna till hela gänget. På kvällen blir det som Björn säger "världens största lägereld" och jultomten kommer och delar ut godis till alla snälla barn.
Det blir en fin kväll, och det är även denna kväll som vår käre hjälpis Pelle myntar uttrycket "jag kan ta allt, en hel, tack" angående maten. Detta får han sedan äta upp med råge under resterande del av veckan.

Dag 3: Hjältön - Bårholmen
Föregående kväll säger yr.no att det kommer blåsa upp till 25 m/s framåt eftermiddagen. Vi bestämmer oss för att riva lägret snabbt och segla så fort vi kan efter frukost och bad. Vi har en fin kryss mot Bårholmen. Vi pratar om att segla revat pga vindstyrkan, men fimpar det förslaget. Vi i Puma kör in till Henån för att tanka bränsle och vatten. Vid inseglinegn till Bårholmnen kommer stormen. Med mycket skrik och kalabalik lyckas vi få in de tio båtarna intill berget. En utav dem är extremt nära att kapsejsa, men lyckas tämja sina segel i sista sekund. Det blir en traumatisk tilläggning på ca 2 timmar. Och med hjälp av några flitiga deltagare lyckas jag sätta upp kåtan i spöregnet. När de värsta skurarna är över hjälps vi åt med en nudelwok med massor av mango chutney till lunch. Ledarna samlas för planering och kaffe medan köksledarna Lisa och Axel leker "suck and blow" och "amöba" med deltagarna. Pelle går ner för att kolla till hur båtarna ligger förtöjda och se så att inga större skador skett med dem. Efter två minuter kommer han springandes tillbaka med andan i halsen.
-Nu har seagripen släppt (gigantankaret som ska hålla alla 12 båtarna i schack) så alla båtarna ligger och slår mot berget och varandra!
Kaffekåsorna flyger iväg och likaså gör ledarteamet. Nästa oväder drar över ön och det blir nu en om möjligt ännu mer traumatisk upplevelse än tilläggningen. Cicci och Jag skickar folk, order och tampar mellan båtar och land. Björn snubblar på den kala, blöta bergshällen och rullar utefter den de ca 5 meterna ner i vattnet. Towe simmar med en spring mellan bergen i viken så vi ska kunna förtöja båtarna på ett led istället för jämsides. Pelle hoppar i efter en dragglina från Ofelia, just som Jonathan lagt i backen (detta gick dock bra, utan människor i propellern)
Kaos och panik i flera timmar till. när båtarna börjar komma i ordning åker Puman in till Henån och hämtar upp köksledarna Finn och Jan som har matpåfylning med sig.
Deltagarna är hungriga och trötta och undrar vad som står på när vi äntligen kommer i hamn. Finn och Jan hjälper oss att styra upp middagen och snart äter alla spaghetti och köttfärsås under en presenning i skogen, och de påstår att det är det godaste de någonsin ätit!
Vi stupar ner i sovsäckarna.

Dag 4: Bårholmen
Idag är det dags att se över båtarna. En rorkult gick av och några har tagit lite småstryk här och där men efter omförtöjningen igår ser det mesta fint ut. De 25 sekundmetrarna gör ingen hemlighet av sig och vi förblir inblåsta på ön idag. Vi sysselsätter oss med bad, övar knopkunskap, försöker torka alla blöta kläder i träden, några deltagare hittar svamp och många hugger ved. Emil, André och Albin lägger huvudena på sned och säger att de också hittat svamp i skogen och ber att få ta med sig yxan och plocka.
-Antingen är ni alltför klena eller så måste det vara en enormt stor svamp om ni behöver med er yxan för att hugga den, säger jag tveksamt.
De insisterar på att svampen är ovanligt stor och att de definitivt behöver yxan för att hugga den. (Denna plan sätts aldrig i verket.) Istället övar vi knopkunskap och grillar foliepaket till lunch. Olympiadgrenarna avlöser varandra på eftermiddagen och Petter uppvisar en teknik i "irländsk julafton" vi sällan skådat. Oj vad han snurrar!
Skogen fylls av jubel då kvällsmaten består av krabbelurer. Vi steker även 400 pannkakor till middag.

Dag 5: Bårholmen - Bassholmen
De värsta stormarna har lagt sig, men jag har fått tillbaka mina kramper i magen igen. Alla hjälps åt att riva lägret, jag känner mig mest inaktiv. Thelma mår inte heller helt bra idag.
Dags för seglats mot Bassholmen. Vacker ö med bröderna lejonhjärna-landskap, gammal ekskog, hästar som springer omkring, får, det enda som är minus är den leriga bottnen vid badplatsen.
I Puma breder Towe, Pelle, Lisa, Axel och jag mackor för glatta livet. Drygt 100 mackor delas ut i båtarna och efter bogseringen sista biten börjar deltagarna bli ganska bra på att langa iland sina grejjer och slå upp ett läger självständigt. Aldrig förr har "brinnande kärlek" varit så gott, en maträtt som består av potatismos, lök och bacon...
På kvällen blir det marshmallowsgrillning och deltagarna börjar bli ett riktigt härligt, sammansvetsat gäng där de sitter och sjunger runt elden. Min mage gör fortfarande ont och jag går och lägger mig litre tidigare. Just som jag går där med tandborsten i munnen hör jag klapprande hovar och tre stora hingstar kommer galopperande rakt igenom lägret. De stannar upp och börjar nosa omkring och böka runt bland tälten. Känner man mig så vet man nog att jag inte är något vidare förtjust i hästar. Milt uttryckt. Jag är faktiskt lite rädd för dom. Lyckligtvis kommer Fredrik gående och vi försöker hjälpas åt at mota bort monstrena och får hjälp utav Kajsa och Ellen, som är lite mer erfarna på hästfronten än vad jag och Fredrik är.

Dag 6: Bassholmen - Blåbergsholmen
Vi väcks tidigt utav fåren som omringat vårt läger och undrar vad vi pysslar med på deras äng. Hela gänget behövs för att putta ut båtarna som ligger strandade då tidvattnet kommit in under natten och kilat fast giggarna i leran.
Efter att segelbåtarna blivit bogserade ut ur kanalen och deltagarna fått fylla på sin energi med kalaspuffar som Björn och jag slänger ner i båtarna från Puma, drar de alla en fin läns förbi Lysekil och in mot Blåbergsholmen. Många lyckas sätta spinnackern. Vi gör den förmodligen snyggaste och smidigaste tilläggningen hittills och tack vare djupet mellan bergen är vi skyddade från både vind och grundstötning. En komplicerad lagningskedja genomförs medan Lisa delar ut mariekex till alla glada. Stormköken slås upp med makaroner och köttbullar. Deltagarna har bestämt sig för att vakna på fel sida och är sura och vill åka hem till Kornö, (det har nämligen cirkulerat rykten om att vi ska åka hem en dag tidigare än bestämt.) Björn förkunnar att vi ska stanna och beordrar alla att snygga till i området och samlas när de är klara. För att muntra upp gänget anordnar jag, Martina och Lisa i tysthet ett stort slag. Vi presenterar det som "fångarna på fortet". Med blod, svett och tårar utkämpar fortet-deltagarna många kamper på de alla stationerna i hopp om att finna den dyrbara skatten först. De som inte lyckas får en gåta hos fader Björn (fder farah) uppe på berget, och klarar de inte detta blir de fängslade hos fångvaktaren Pelle på udden. Skatten blir funnen, ett sorl av jubel ljuder över ön, middagen är den godaste på hajken och runt lägerelden grillas det marshmalows igen. Vincent glänser med gitarren och Anna visar oväntat en änglalik sångröst. Alla somnar gott, men sent.

Dag 7: Blåbergsholmen - Stora Kornö
Dagens ledare (jag) kör grytlocksväckningen. Efter mycket klagomål och önskningar om att slippa ta sig ut i regnet masar sig deltagarna upp ur varandras tält och ut i regnet. Jag kommenderar genom skurarna så gott jag kan att det är en underbar dag och drar visan om att det inte finns några dåliga kläder. Överdrivet tjecka Sofia ger order om att laga en sista frukost och riva lägret en sista gång för att segla hem. Vid dags för avfärd spöregnar det och vi kör på slören hem med ledarbåten Cicci vs. Lisa i täten.

De sista två dagarna på lägret blir kanon! Skrattar mer än jag gjort på länge under sista middagen, hejarramsor under huvudrätten, folk snor varandras mat, sjunger och skålar. Höjdpunkten är när Marie-Louise berättar en historia om hur man tvingade Lucia att jobba på en bordell en gång för massa år sedan, och Petter reser sig upp och säger högtidligt
-Skål för bordellerna!
(Det kommer senare fram att han inte har någon aning om vad detta betyder och att Emil snällt fått förklara för honom vad som händer på en bordell.)

Tack för ett underbart läger allihopa och jag hoppas vi ses nästa sommar!