Why is that acheing in my belly then?

Om klockan är o7.45 och solen lyser in genom fönstret med all sin kraft, och om jag har hemlagad björnbärssylt på frukostmackan och snart ska tillbringa tre timmar på högskolecentret i Rinkenäs åt maribiologi och om jag har ljust ljust guldfärgade stenar från Pilgrim i öronen medan Sigur Rós Staralfur smyger ut ur högtalarna och in i mina hörselgångar, ja då borde väl allt bara vara bra? Eller?

Det är ingen vanlig dag

Man är inte klen bara för att man behöver använda båda händerna för att lyfta glaset.
Det gäller bara att glaset ska rymma en liter rom och cola.
Amanda
Föreningen för flickor som inte kan häva öl
Vi hade även skolfotografering på F's dag. Vi var lite gröna.
Tingsryd för Lisa
Lisa Frank Milky Amanda


Igår var det Freddies födelsedag. Det var kul. Så fort sjungandet och firandet var avklarat i skolan vid 15.30, förpassade vi oss mot Frosts lägenhet för presentöppning, cocktails och ölhävning. Efter en stund eller två ville fler glada folk komma in på kalaset. Det fick dom. Det blev mycket dans och sång i köket, dans och sång i vardagsrummet och på balkongen...och på borden. Jag och Amanda sjöng låtar av Kent med vår nyfunne Eskilstuna-vän "Frank", medan Milky och Benjamin fick hänga i så gott de kunde. Det blev en trevlig födelsedagskväll för allas vår strålande lilla rödtopp, och när solen började falla blev vi hungriga och köpte pizza.

Moa har även återvänt hem till mig från sitt Spanien. Hon har varit så saknad. Det är underbart att ha ditt leende och ditt sockervaddshår här igen din lille hippie!

You don't know how lovely you are

Så var det ju konserten också. Anledningen till att två brundetter och en redhead tog sig till andra sidan landet. Det kan vara den bästa konserten jag någonsitt upplevt. Förmodligen är det den bästa.
Efter mycket kringsnurrande i innerstaden och pesto-pasta på italienska Vapiano, nådde vi den oändliga kön vid Stadion runt strax innan 3-slaget. Som tur var stötte vi på Malins vänner, Märta och Karin ca 15 meter från insläppet, så det var bara att ta skuttet över staketet och hamna på den perfektaste platsen i kön. Flyt!
knappt tre timmars köande med kaffe, yalla, bröd, spritpennor och soundcheck. Sedan släpptes vi in på ett laddat Stockholm Stadion. Vi beskådade de högt klättrande roddarna i kvällssolen. Regnet hade försvunnit på förmiddagen och eftermiddagen bjöd på sensommarens finaste väder. Runt 8.30 steg förbandet White Lies ut på scen. Jag hade bara hört några enstaka låtar innan, och blev positivt överraskad. Helt klart lovande, ett gäng unga, glada musiker med stora ambitioner och talanger spelade sina bästa låtar innan de tackade för sig och överlämnade scenen åt huvudgästerna. Publiken hade fått klappa igång sig och var mer laddade än någonsin förr när allting smäller högt, skynket ramlar ner, bakgrunden slår om till Viva La Vida-omslaget och Coldplay kommer springandes ut på scen med tomtebloss i högsta hugg. Publiken jublar för full hals när de sliter tag i sina instrument och energin från scenen tycks bara stiga. Kvällens bästa blir den solklara klassikern man aldrig tröttnar på, Fix You, Glass Of Water från live-albumet, under denna låten färdas vi genom rymden via den lysande bakrunden som täcker X antal kvadratmeter av himlen. Under Yellow svävar gigantiska knallgula ballonger fyllda med glitter över publikhavet och alla skrålar för allt vad lungorna är värda, som Malin uttryckte det, "den här låter speglar verkligen allt hur det är att vara kär". Viva La Vida är självklart vad alla väntat på och blir lika storslagen som Death And All His Friends. Men kvällens kanske finaste framträdande är när Chris ensam sätter sig vid pianot och spelar för oss, den nedtrappade versionen av The Hardest Part.
När magikerna fått slut på extranummer, vadar vi på vinglande konsertben ut genom färgsprakande fjärilskonfetti. En helt fantastisk kväll. En av de vackraste jag kommer att minnas.

Huvudstaden

03.20 ringde klockan och jag, Elle och Malin lämnar ett regnigt Uddevalla för att drygt två timmar senare stiga på X2000 mot Stockholm.



Strax före nio strosar vi fram över Drottninggatan. Tar en andra frukost på Nils Café och möter upp Mats för att sälja en konsertbiljett till den "infödda stockholmaren".

Utanför Nalen springer vi på en filminspelning med trollkarlen Tobbe.


Efter mycket kringstrosande och sökande efter musikbutiker, konstaterar vi att Stockholm inte är hälften så mycket musikstad som Göteborg. Vi ger upp vårt letande för att istället dela på en kanna grönt limete i Kungsträdgården, efter ett besök på Wetterling Gallery. Här springer vi förövrigt på filmteamet igen.



Efter en dag bland alla magnifika byggnader har jag konstaterat att jag aldrig skulle kunna bo i Sveriges huvudstad, men den är dock fin att besöka.

Fasseröd

Torsdag eftermiddag och jag kliver på en stekhet buss mot Kampenhof. Elle möter upp på Isgatan och medan vi väntar på vår värdinna Malin, promenerar vi i skogen, hoppar över bäckar och plockar blåbär. När solen släckt sina strålar för dagen dricker vi te och taggar inför morgondagens långa resa.

Marinbiologer och Coldplay

Nu har första skoldagen på den nya terminen passerat. Tillbringade en dryg timme i skolan, till att få nya (under)skåp. Kul. Kul liv.
Sedan gick vi ner till Rinkenäs för att kolla in de nya marinbiologisalarna. De ligger i Högskolecentret i gamla Bovik. Sjukt snygga och fräscha lokaler och jag är jättetaggad inför första marinbiologilektionen på måndag, nu börjar det på riktigt!
Amandas snälla mor och syster hämtade upp oss i dykbåten och vi gjorde en utflykt till Skeppsholmen. Picknick på bergen och massor av mareldste. Ägir samlades en stund när vi kommit i hamn, mycket planering behövs inför den stundande insparken på fredag, så jag och Fredrika gick och letade up spadar och hinkar för att sedan gå hem till hennes nya fina lägenhet och mumsa i oss kallrökt lax, sparris och baguette.
Vi uppdaterade varandra om vår sommar medan vi dansade till Springsteen och några rom och cola med massor av citron. När klockan närmade sig 19.30 mötte vi upp Lisa och Amanda för att sedan möta upp alla de nya MB-ettorna som snällt samlat sig på skolgården. Vi hälsade glatt på alla och bjöd dem på spansk juice och vin innan vi drog ner gänget till Långevik där resten av marinbiologerna väntade för en liten "get-together-kväll". Träffade en massa trevliga människor och bland annat två stycken från Eskilstuna! de lovade att jag skulle få följa med dit någon gång när jag berättade att jag alltid velat fara till staden E-tuna. Jag är så glad!

Idag skiner solen alldeles förträffligt och snart ska MB-tvåorna samlas för en gemensam dag med sol och bad. Jag har verkligen inte förstått att jag går i tvåan ännu. Så fort detta är slut ska jag springa hem och packa ihop det sista för att sedan sätta mig på busen till Uddevalla där Elle och Malin väntar.
Supertidigt imorgon, eller snarare inatt är vi påväg till Göteborg och tåget som kl. 05.00 ska ta oss till huvudstaden, Stadion och Coldplay!
Kommer att bli helt fantastiskt, sitter just nu och laddar med A Rush Of Blood To The Head.
Lördag kommer att bli helgalet, vi ses där!

Put your promdress on hun!

Mc Manus har fått tack i en bländande vacker, blodröd balklänning. Den är unik och kommer från en annan flicka vars namn också var Anna, precis som nuvarande ägaren. Denna Anna bar den ståtliga kreationen under "Ödets Makt" på Göteborgsoperan.

En liten tanke om igår

Japp, bilden är snodd av min käraste syster.

Igår hade jag en stor rosett i håret och jag hade min nya fina, fluffiga jacka på mig, älskar de gigantiska fickorna och detaljerna.
Igår fikade jag med Elle på Kungsgatan. Vi stack ner våra näsor i vackra teburkar av plåt inne på Millimeter och vi kikade på skor och stövletter.
Igår började jag rensa i min garderob. Jag är litegranna dålig på att städa och ännu sämre på att slänga saker. Jag tycker inte om att kasta. Jag vill spara så mycket jag kan så länge som möjligt. Dock blev det dags att komma till insikt med att även de skönaste Wrangler-jeansen sett sina bästa dagar.
Igår drack jag chaite och lyssnade på Kärlekens Alla Färjor med Detektivbyrån, och Amelie-sondtrack av Yann Tiersen.
Sedan tänkte jag lite på dig igår också.
Varför blev allt så tokigt egentligen?

Jag måste bara berätta en sak...

I torsdags när jag och Mc skulle lämna av KG på Centralen. Gissa vem vi halvt springer på och som sedan går på samma tåg som min väns pojkvän. Ingen mindre än Timbuktu. Timbuktu! Random. Han är väldigt kort i verkligheten och ser precis ut som en vanlig människa. Men vi gick ändå därifrån med gapande munnar.

KMGC hälsade ju på mig och Chess de sista dagarna på Kornö också

KG hittade en snok, det visade sig vara ganska komplicerat att få en okej bild på honom.

Mc

Chess
Oväder på G.

KMGC

Mina vita converse, som inte är så vita längre. (Dock har jag nu tvättat dom i klorin, så nu är de ganska vita igen och luktar badpalats.)


Babybrother

Sista dagarna på mitt favoritställe var askalasfina. Jag älskar bergen, solnedgångarna, havet, båtarna, de gamla flisiga bryggorna, de rundslipade stenarna, hoppklipporna vid Smörstycket och allt med hela denna lilla fantastiska ö.

Torsdag blir till söndag

Åkte till MC i den glada staden Göteborg. Där var det kalas. Vi mötte KG och annat tillhörande trevligt folk. På Götaplatsen bjöd Hello Saferide på ett halvpeppigt framträdande. Bob Hund däremot som enferåt entrade scenen tog publiken med storm och lockade till sig fler. På ett smått sjukt sätt spottar de på publiken och omfamnar dem om vartannat. Sjukt bra konsert, sjukt svettigt, ölen efteråt kan ha varit den godaste jag druckit och ungefär 3 kassa bilder blev det.

Min röst nådde sin topp och förvandlades till hesa skrik vid slutnumret Mer Än Så Kan Ingen Bli, och magin är fulländad när hela avenyn trängs i ett stort böljande hav, för full hals skrikande Fan-tastiskt!

Fan-tastiskt!

Fan-tastiskt!

Dagen därpå tog KG tåget mot Blekinge för att gå ut på sin första jakt. Vi väntar med spänning.

Jag och Mc käkade middag på Pita i eftermiddagssolen och diskuterade förfluten framtid. Sedan tog vi bussen till Kungälv där vi blev sittande i en timme innan vi steg av i Diseröd och hälsade på familjen Jobsson. Träffar denna underbara skara alltför sällan. Det blev hundpromenader med Zoie, litervis med te och på söndagen knallade vi ut i skogen för att plocka svamp och blåbär. En toppenhelg med massor av mys.

Bella skjutsade ut mig till kungälv (sjukt längesen jag åkte moppe, så gott som ny upplevelse) där jag steg på 841:an som tog mig hem till Lyset och familjen igen.