Nyvakna filosofier mellan persiennerna

Jag är persiennrandig och rufsig i håret. Nyvaket och halvnaket orkar jag bara ta in musiken. Kisar mellan fingrarna på solskenet som silas in, en stråle i taget. Och några sliskiga jordgubbar som ligger kvar. Orkar bara inte gå ner och ta den där fräscha duschen med hallonshampoo riktigt riktigt ännu. Orkar inte göra mig fin för staden och brygga kaffe riktigt riktigt ännu.
Jag är kvar i skogsbarrstankarna fortfarande. Svårt att komma ur mysfaktorn i lusekoftan.

Jag läser om en massa smarta saker. Smarta människor skriver och berättar om spännande och viktiga saker i skriftligt och bildligt språk. Har inte bestämt mig för om detta ger mig inspiration eller panik. plötsligt känner jag mig fattig. Och jag som kännt att jag haft allt jag önskade, trots att jag behövt så lite de senaste veckorna. Nu är jag hemma i mitt allt och min lilla värld igen.
Plötsligt vill jag bryta mig ut och bryta mig loss. Praktiskt, bildligt eller skriftligt spelar ingen roll. Jag har lust att göra något galet eller prestigefyllt för mig själv. Det behöver inte vara något som får jorden att snurra åt andra hållet, men något som ändrar på mig. Slänga ut datorn genom fönstret, sätta mig på första bästa tåg och gå av först när jag känner för det, efter gränsen till ett annat land, jag får lust att stjäla den där sista kyssen, bara för att se om man kan få den, att skrika mitt på stan och dansa mig svettig bland armbågar i ett gungande publikhav framför en magisk scen. Jag vill falla och lyfta.
men så kan man ju inte göra. Det fungerar ju inte så. Alla skulle ju bli sura. "You gotta be rich to be insane".

Skrika, gråta, skratta, springa, stanna, falla, stoppa, starta? Vad ska jag välja, vad vill jag ha?
Jag har ingen aning, du kan få välja.


Nåväl nu är det snart dags att sluta drömma, låta solen skina på jordgubbarna och leta upp en kam att dra genom det toviga håret och släpa dig själv nerför den där trappan, ta den där duschen och brygga den där koppen kaffe som du så gärna vill ha.
När det är klart ska jag kliva på 841:an. Och jag ska veta mit mål.
Jag tröttnar aldrig på Göteborg. Jag ska bo hos min älskade vän Mc på lite halvt obestämd tid. Över helgen i alla fall. Det ska bli underbart underbart.