Monday, November 22, 2010

Bitterhet och fanatism förenad i gemytlig julefrid

Nu är det kallt som i döden i Lysekil.
Slutet av november är plötsligt här med stormsteg utan att jag hunnit förbereda mig på det.
Inte hunnit köpa vinterjacka.
Införskaffa julklappar.
Kommit igång på riktigt med projektarbetet.
Inte ordnat några nyårsplaner eller ställa om min värmebaserade kropp på temeraturer under nollan.
Snöflingorna faller livligt mot rutan och ankaret på min handled bleknar mer och mer för var dag. Suckar matt i takt med mig och falnar in i en alltmer härjad, smakfull ton av svart.

Snön börjar redan bli mer vardag än undantag
och jag bävar redan inför perioden januari-mars/april.
Jag avskyr kyla och jag avskyr vintern i Lysekil.
Jag vet att detta är ett bittert och torftigt sätt att se på tillvaron och säkerligen helt fel att döma ut en årstid i en stad sådär...


Men bara för att kompensera kan jag dock säga att jag i år är mycket mer sugen på jul än vanligt.
Denna överreklamerade högtid, tillägnad allas vår älskade Guds son, med presenthysteri, jirlanger, brända pepparkakor, julskinka, röda spetsprydda korsetter i dambutikerna och rödrandiga slipsar i alla dess former i herrekiperingen.
Härmed välkomnar jag dig med öppna armar, oh du helgade juletid!
Jag läger av mig min bitterhetsmantel mot alla dess högtider och tar hallelujah-körerna och du helga natt i min famn med glädje!

När sanningen ändå ska fram får jag medge att jag redan bakat mina första lussekatter samt pepparkakor. Underbart gott!
Ring klocka ring!

3 comments:

  1. Bitterhetsmantel låter nästan som bittermandel. Du vet sån som man har i glöggen om man köpt fel. Eller i halsen om man är besviken.

    Julen är inte min favorittid heller, men i år har jag bestämt mig för att skita i all stress och bara göra sådant som är kul. Man till exempel: dricka ohämmat med glögg; sjunga töntiga jullåtar; vara inomhus utan att känna ångest (då kan man passa på att göra massa roliga grejer); göra pepparkakskonst (företrädesvis stenciler av bob dylan); åka skidor; klä sig i rödrutig flanellskjorta; bära fluga; gå på svartklubb (men ta taxi hem istället för att gå).

    ReplyDelete
  2. Haha can imagine, Ida!

    Alltså Adolf, kompis. Jag känner inte dig, men allt det där lät så helt underbart att jag får väldigt stor lust att fråga om du vill fira din jul tillsammans med mig.
    Särskilt när det har att göra med ohämmat glöggdrickande, bärande av rödrutiga flanellskjortor och att välja fluga framför slips.
    Kommer förhoppningsvis att ägna mig åt liknande sysselsättning fast kryddat med julgodisbakande, typ whiskeybollar som är min favorit, mycket allsång till alla de sämsta jullåtarna, snöbollskrig och förbannande av snön eftersom att den är så jävla kall, särskilt då man är fast på hållplatsen och just missat sin buss hem...Det är då jag kommer känna av bittermandeln i halsen lite

    Bob Dylan-pepparkakor?! förstod jag rätt?
    Du är hemskt välkommen att baka pepparkakor med mig någon gång.

    ReplyDelete