I simply did'nt have the time to update...

...Inte särskilt stor lust eller ork heller, men här kommer en liten kort sammanfattning av senaste tiden.
För två veckor sedan var jag på magnifika Kent i Lisebergshallen. Det var väldigt bra och väldigt annorlunda. Första gången jag såg dem på detta viset, med vässad synt, sågtandsgitarrer och det nya elektroniska soundet som GP blir tvungen att kategorisera som syntrock. Ljusshowen var som vanligt spektakulär och medförde ett uns eufori.
Det var väldigt mäktigt.
En väldigt tung konsert...

Morgonen därefter kom bussen som tog mig hem igen från Hisingen.
Regnet föll.
En väldigt tung bussresa...

Samma kväll gick vi på temafest för Fröken Alpsjö och Rönnbäck. Lisa, Amanda och jag var de tre tvättbjörnsfångarna från fängelset i Robin Hood. Mattias och Daniel var 2-meter-man. Någon dag senare gjordes en ny tripp till Göteborg. Ljuset var magiskt denna dag, lite som det skimrande guldskenet i 300 och till mitt sällskap hade jag återigen Lisa, Amanda och 2M. Äntligen fick jag se Where The Wild Things Are och den var ännu bättre än jag tänkt mig. Väldigt vacker, väldigt märklig, väldigt sorgsen och djup för en barnfilm, stundtals framkallades blanka ögon.
Vi hittade senare ett otroligt mysigt fik i Haga. Här fick man rykande soppa, fralla och kaffe för endast 55 riksdaler. Denna måltid åt vi på caféets andra våning med mycket lågt tak, samlade på puffar kring ett lågt mörkt träbord med utsirade ormliknande mönster.

-

Skolan ser hela tiden flitigt till att jag vadar genom ett hav av plugg. Kul...
Somliga dagar har jag flytt i panik till Rönnbäckskan, som i fredags. Hon gav mig en tröstande hand och en starköl. Sedan blev det några drinkar, några shots, ett par glas vin, groggar, rom och cola en öl till, 2? Och en annan fest...

-

Idag är det torsdag igen och jag äter jordgubbar till frukost och lyssnar igenom min spellista som är så klockren att juiceglaset skälver. Äntligen är en stor del av plugget inlämnat och jag kan släppa lite på strypkopplet.
Jag saknar min syster som är i Kina. Jag tänker på henne ofta, hon bor i ett palats, fotograferar risfält, besöker tefabriker, hjälper människor och smuttar whiskey med varm choklad på någon kinesisk bar.

Snart är det min tur att resa.
Igår åkte Moa till Spanien och på lördag är det min tur att vinka adjö till Sveriges disighet och kliva av planet i Alicanté för att möta våren.
Nu ska här packas.
Till pacnkningen lyssnar vi på MGMT's nya chill-platta

Adios amigos!