Måndag-Tisdag-Onsdag-Torsdag:
*Psykologiuppgifter X3
*Psykologiuppsats
*Marinbiologiuppsats + artdugga
*Fysik
*Matte
*Öva-som-fan-inför-alla-slutprov-och-nationella
*Historia hemtenta
*Historia grupparbete
*3 böcker att läsa ut
Fredag-Lördag-Söndag:
*Supa skallen i lyckliga "jag-tänker-då-fan-inte-lyfta-ett-finger-till-för-skolan-småbitar"
Monday, April 26, 2010
OW check!
Tänkte liksom bara meddela att jag numera kan titulera mig själv som Open Water Diver
AWESOME!!
AWESOME!!
Saturday, April 17, 2010
The magical underwater world and the miracle of breathing under the surface of that wild deep blue sea...
I torsdags började jag på min dykkurs. Idag genomförde vi våra första dyk. Det första i pool och det andra utomhus med torrdräkt.
Det är extremt spännande, lite läskigt, utomhusdyken är kalla som fan, eller "lite krispiga" som min instruktör skulle kalla det, utrustningen är tung och otymplig på land och känslan är så häftig!
En kliché att ens nämna något i stil med att det är en helt ny värld och att man känner sig på ett helt annat vis när man kan stanna längre under vattnet, men det är precis vad det är.
Om allt går vägen är jag certifierad Open Water-Diver efter nästa söndag. Hejja! Hejja HejjjaaaAAAAH!!!
Det är extremt spännande, lite läskigt, utomhusdyken är kalla som fan, eller "lite krispiga" som min instruktör skulle kalla det, utrustningen är tung och otymplig på land och känslan är så häftig!
En kliché att ens nämna något i stil med att det är en helt ny värld och att man känner sig på ett helt annat vis när man kan stanna längre under vattnet, men det är precis vad det är.
Om allt går vägen är jag certifierad Open Water-Diver efter nästa söndag. Hejja! Hejja HejjjaaaAAAAH!!!
Semana Santa
Påsklovet som spenderades hos Rönnbäckarna i en kant mellan Alicánte och Valencia i Spanien, var ett underbart bra påsklov.
Det var ett lov fyllt av solsken, fågelsång, musik, dans, leende väninnor och främlingar samt massor av öl.
Somliga nätter tog vi sista bussen in till partystaden som aldrig tycks sova, Benidorm med all sin puls, sina blinkande neonjus och gratis tequila-shots.
En bar vid namn Los Muertos (De Dödas på svenska) blev mitt nya favorithak. En liten lummig krog med en gammal vithårig man i baren, riktigt bra musik (iaf för att vara Spanien), otippade föremål som dimper ner från taket då man minst anar det, och trillar ner mitt framför ansiktet där man sitter och sippar i sig sin öl eller klassikern Aqua de Valencia. Stället introducerade mig även för min nya favoritwhiskey. Hello Ballantines!
Somliga dagar besökte vi marknader med allt från himmel till jord och självfallet föll mina turist-ögon ständigt tillbaka till alla de vackra smyckena.
Andra dagar låg vi helt enkelt bara vid poolkanten och löste världens problem över en drink eller två. Eller så promenerade vi ner till den lilla stadens centrum för att återigen chockera cafépersonalen med en beställning av kaffe med glass. Något spanjorerna tydligen inte förstått charmen med.
Sista kvällen drog vi upp madrasser och soffdynor, bake-off baguetter, brie och klirrande glasflaskor till takterassen. Sedan satt vi under en klar stjärnhimmel nästan hela natten tills det blev tid för mig att på något rundare fötter och ett huvud utan nacke packa in mig själv och mina väskor i taxin och ta mig hemåt igen. Hemåt Sverige och Bohuslän!
Thursday, April 1, 2010
But I'll come back to you in a year or so...
For I do believe that everyone
Has one chance to fuck up their lives
Like a cut down tree I will rise again
And I'll be bigger and stronger than ever before
For I'm still here hoping that one day you may come back
For I'm still here hoping that one day you may come back
There is hope in every new seed
And every flower that grows upon the earth
And though I love you and you know that
Well, I no longer know what that's worth
Noah and the Whale
I simply did'nt have the time to update...
...Inte särskilt stor lust eller ork heller, men här kommer en liten kort sammanfattning av senaste tiden.
För två veckor sedan var jag på magnifika Kent i Lisebergshallen. Det var väldigt bra och väldigt annorlunda. Första gången jag såg dem på detta viset, med vässad synt, sågtandsgitarrer och det nya elektroniska soundet som GP blir tvungen att kategorisera som syntrock. Ljusshowen var som vanligt spektakulär och medförde ett uns eufori.
Det var väldigt mäktigt.
En väldigt tung konsert...
Morgonen därefter kom bussen som tog mig hem igen från Hisingen.
Regnet föll.
En väldigt tung bussresa...
Samma kväll gick vi på temafest för Fröken Alpsjö och Rönnbäck. Lisa, Amanda och jag var de tre tvättbjörnsfångarna från fängelset i Robin Hood. Mattias och Daniel var 2-meter-man. Någon dag senare gjordes en ny tripp till Göteborg. Ljuset var magiskt denna dag, lite som det skimrande guldskenet i 300 och till mitt sällskap hade jag återigen Lisa, Amanda och 2M. Äntligen fick jag se Where The Wild Things Are och den var ännu bättre än jag tänkt mig. Väldigt vacker, väldigt märklig, väldigt sorgsen och djup för en barnfilm, stundtals framkallades blanka ögon.
Vi hittade senare ett otroligt mysigt fik i Haga. Här fick man rykande soppa, fralla och kaffe för endast 55 riksdaler. Denna måltid åt vi på caféets andra våning med mycket lågt tak, samlade på puffar kring ett lågt mörkt träbord med utsirade ormliknande mönster.
-
Skolan ser hela tiden flitigt till att jag vadar genom ett hav av plugg. Kul...
Somliga dagar har jag flytt i panik till Rönnbäckskan, som i fredags. Hon gav mig en tröstande hand och en starköl. Sedan blev det några drinkar, några shots, ett par glas vin, groggar, rom och cola en öl till, 2? Och en annan fest...
-
Idag är det torsdag igen och jag äter jordgubbar till frukost och lyssnar igenom min spellista som är så klockren att juiceglaset skälver. Äntligen är en stor del av plugget inlämnat och jag kan släppa lite på strypkopplet.
Jag saknar min syster som är i Kina. Jag tänker på henne ofta, hon bor i ett palats, fotograferar risfält, besöker tefabriker, hjälper människor och smuttar whiskey med varm choklad på någon kinesisk bar.
Snart är det min tur att resa.
Igår åkte Moa till Spanien och på lördag är det min tur att vinka adjö till Sveriges disighet och kliva av planet i Alicanté för att möta våren.
Nu ska här packas.
Till pacnkningen lyssnar vi på MGMT's nya chill-platta
Adios amigos!
För två veckor sedan var jag på magnifika Kent i Lisebergshallen. Det var väldigt bra och väldigt annorlunda. Första gången jag såg dem på detta viset, med vässad synt, sågtandsgitarrer och det nya elektroniska soundet som GP blir tvungen att kategorisera som syntrock. Ljusshowen var som vanligt spektakulär och medförde ett uns eufori.
Det var väldigt mäktigt.
En väldigt tung konsert...
Morgonen därefter kom bussen som tog mig hem igen från Hisingen.
Regnet föll.
En väldigt tung bussresa...
Samma kväll gick vi på temafest för Fröken Alpsjö och Rönnbäck. Lisa, Amanda och jag var de tre tvättbjörnsfångarna från fängelset i Robin Hood. Mattias och Daniel var 2-meter-man. Någon dag senare gjordes en ny tripp till Göteborg. Ljuset var magiskt denna dag, lite som det skimrande guldskenet i 300 och till mitt sällskap hade jag återigen Lisa, Amanda och 2M. Äntligen fick jag se Where The Wild Things Are och den var ännu bättre än jag tänkt mig. Väldigt vacker, väldigt märklig, väldigt sorgsen och djup för en barnfilm, stundtals framkallades blanka ögon.
Vi hittade senare ett otroligt mysigt fik i Haga. Här fick man rykande soppa, fralla och kaffe för endast 55 riksdaler. Denna måltid åt vi på caféets andra våning med mycket lågt tak, samlade på puffar kring ett lågt mörkt träbord med utsirade ormliknande mönster.
-
Skolan ser hela tiden flitigt till att jag vadar genom ett hav av plugg. Kul...
Somliga dagar har jag flytt i panik till Rönnbäckskan, som i fredags. Hon gav mig en tröstande hand och en starköl. Sedan blev det några drinkar, några shots, ett par glas vin, groggar, rom och cola en öl till, 2? Och en annan fest...
-
Idag är det torsdag igen och jag äter jordgubbar till frukost och lyssnar igenom min spellista som är så klockren att juiceglaset skälver. Äntligen är en stor del av plugget inlämnat och jag kan släppa lite på strypkopplet.
Jag saknar min syster som är i Kina. Jag tänker på henne ofta, hon bor i ett palats, fotograferar risfält, besöker tefabriker, hjälper människor och smuttar whiskey med varm choklad på någon kinesisk bar.
Snart är det min tur att resa.
Igår åkte Moa till Spanien och på lördag är det min tur att vinka adjö till Sveriges disighet och kliva av planet i Alicanté för att möta våren.
Nu ska här packas.
Till pacnkningen lyssnar vi på MGMT's nya chill-platta
Adios amigos!
Subscribe to:
Posts (Atom)